|
Yanomami är ett av de största ursprungsfolken i Sydamerika,
vilka fortfarande lever av svedjebruk. De lever i Amazonas regnskog i
gränsområdet mellan Brasilien och Venezuela. Det finns idag ca 21 000 Yanomami, i södra Venezuela och norra
Brasilien. För 40 år sedan nådde de första missionärerna och guldgrävarna
deras svårtillgängliga områden djupt inne i regnskogarna, som idag
främst nås med flyg.
I regnskogens gläntor ligger yanos, Yanomamis stora, runda hus.
De byggs alltid nära strömmande vatten och odlingsbar mark. Husen kan
ha en diameter på upp till 40 meter och är byggda av trä och
palmblad. Hela byn, mellan 25 – 400 personer, bor i samma hus. I
husets mitt finns en stor öppen plats som man använder för dans och
ritualer. Runt denna öppning har varje familj sin egen härd.
Familjernas bostäder avskiljs bara av husets takpålar och av
familjemedlemmarnas hängmattor som hänger runt familjens eldstad.
Eldarna brinner såväl natt som dag och är centrum för familjelivet. Yanon
är en stark symbol för samhällslivet. När Yanomami drömmer, tror
man att andar cirklar ner från sina himmelska yanos till människornas
yano på marken.
Odling av olika grödor i trädgårdar utgör ca 80% av Yanomamis
matproduktion. Man svedjebrukar och röjer ny mark när man på grund av jordens näringsfattighet
låter trädgårdarna gå i träda efter ett par års odling. Efter 5 – 10 år
kan man behöva flytta hela byn till ett nytt område och bygga en ny yano.
Det är männen som röjer marken och kvinnorna som sköter odlingarna.
Mer än hälften av trädgården upptas av planterade banan - och
plantanträd. Även sötpotatis och cassava odlas, tillsammans med majs
och tropiska frukter. Totalt har man över 60 olika grödor, av vilka ca
20 odlas för mat - resten är till medicinskt eller rituellt bruk,
som råvaror till
verktyg och andra bruksföremål som Yanomami behöver
i sin vardag. Varje familj sköter sin tilldelade del av den gemensamma
trädgården; familjens
storlek och familjeöverhuvudets status i samhället avgör hur stor del
av trädgården familjen tilldelas.
Jakt, samlande och fiske utgör resterande 20% av Yanomamis matförsörjning, och de
är de viktigaste källorna till protein, vitaminer och mineraler. Att
plocka vilda nötter och frukter, och ibland fånga vilda smådjur som
grodor och larver, är traditionellt kvinnornas arbete. Detta är speciellt
viktigt under regnperioden då fisket är dåligt, då det är svårt att ta
sig fram vid jakt och grödorna har ännu inte mognat.
Fisket, som inte är av lika stor vikt som jakt och samlande, är något
män
och kvinnor gör gemensamt. Redskapen som används är pil och båge, eller växtgifter
som bedövar fisken. Gifterna är inte farliga för miljön utan upplöses
lätt, och fiskar som inte fångas återhämtar sig snart igen.
Jaktbyten står för 10% av maten, och för männen är jakt också
den mest prestigefyllda färdigheten av alla - att vara duktig jägare är något
som beundras och avundas. Man jagar med stora bågar, ensam eller i små grupper.
Ingen jägare äter bytet han själv har fällt, utan istället delas det ut
bland släkt och vänner i yanon, speciellt till de som själva
inte kunnat jaga eller som inte fällt något byte.
Att dela med sig värderas högt bland Yanomami,
och genom att ge gåvor till de som inte har, får
en man hög prestige. Man förväntar sig av en framstående
person i samhället att ge generöst till byns medlemmar och
till dess gäster. Inför en byfest, eller när en annan by bjudits in,
brukar man se till att man har
mycket kött att bjuda på, dock aldrig mer än vad som behövs. Eftersom man anser att bytesdjurens
andar kan vara hämndlystna, aktar man sig för att döda fler djur än
nödvändigt.
För att uppfylla Yanomamis alla materiella behov krävs i genomsnitt
mindre än fyra timmars arbete om dagen. Trots att de får prestige
genom att generöst dela med sig av mat, väljer Yanomami ändå att
begränsa sitt arbete. Deras verktyg och material är få och enkla, men
mycket effektiva.
Stålverktygens ankomst har välkomnats därför att
de förkortar arbetstiden, speciellt när det gäller att röja ny
odlingsmark. Istället för arbete ägnar man mycket tid till ritualer
och ceremonier, och till att umgås.
Genom denna livsstil har man ett balanserat och uthålligt förhållande
till miljön. Man tar endast det man behöver.
Yanomami har och behöver inga "hövdingar"’. Deras ideal om jämlikhet
och att dela med sig, minimerar behovet av
en politisk ledare. Det finns ledare, vars roller vanligtvis utgörs av
att ge förslag till åtgärder som rör vardagslivet. Men dessa
ledare har inte makt över någon. Hur mycket man följer dennes förslag beror på hans
personlighet, exempelvis hans generositet, intelligens, vältalighet och respekt för
byns historia. Ofta är byns
"överhuvud" den man som har flest systrar och döttrar,
någon andra män gärna håller sig väl med för att själva kunna gifta sig.
För Yanomami är livsvärlden en del av en större andevärld, som de
behandlar på samma sätt som de behandlar varandra. När de jagar eller
skördar anser de att de tar från, och kommer i skuld till, naturen. Döda
växters och djurs andar uppretas och de kan bli hämndlystna. Andarna
kan då attackera Yanomami i deras drömmar, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar.
Andarna kan bara kontrolleras genom shamanernas speciella sånger och
danser som åkallar stöd och hjälp från skapelseandarna. Dessa "hjälpare"
ses som små Yanomami och personifierar naturkrafterna i mänsklig
skepnad. Hjälparna cirklar ner från sina himmelska yanos och kör
iväg de sjukdomsframkallande andarna.
Ett sådant "försiktigt" och respektfullt förhållningssätt till naturen är vanligt för
många ursprungsfolk. I fallet Yanomami tjänar detta sätt till en känsla av djup, praktisk och känslomässig bindning till
regnskogen som är deras hem.
Problem för Yanomami, i korthet:
~ I
slutet på 1980-talet hade ca 45 000 guldgrävare invaderat
Yanomamis land. Trots att Brasiliens regering 1992 erkände ett
landområde kallat Yanomami Park som juridiskt tillhörande Yanomami,
finns det fortfarande många guldgrävare kvar.
~
Guldgrävarna inför sjukdomar som malaria, TBC, influensa,
mässling, luftvägsinfektioner och könssjukdomar. Yanomami har ingen
immunitet mot dessa sjukdomar och det är vanligt med dödsfall.
~
Kvicksilver som används vid guldgrävning har förgiftat
floder och dödat fisk. Därmed förstörs indianernas vattenförsörjning.
Guldgrävandet förstör också flodbankar och förorenar vattnet.
~
Guldgrävare och andra har fysiskt attackerat Yanomami. De
har till och med skjutit barn.
~ Viltförekomsten har drastiskt minskats, de skräms iväg
av ljud från mineralutvinningen eller jagas av guldgrävarna. Detta påverkar
Yanomamis matförsörjning negativt.
~
Yanomamis hela livsvärld har förändrats så att de
tappar fotfästet i tillvaron. Eftersom de inte längre kan producera
tillräckligt med mat, tvingas de tigga. Deras självrespekt försvagas
och försvinner när hela deras kultur och trossystem undermineras.
~ Om mineralutvinningen inte stoppas är det troligt att
Yanomami på kort tid minskar drastiskt i antal.
|
